Tillbaka

31 aug

   Personspår till båda

Vi lade spår åt hundarna på förmiddagen. Lennart lade ett 400 meter långt spår åt Meja, och spåret som jag lade blev nog över kilometern långt. Jag hittade lite kantareller i spåret som jag naturligtvis var tvungen att ta med!

Meja tog sitt spår med sedvanligt lugn, och jag kom plötsligt ihåg hur stressad hon var första året hon spårade och hur svårt Lennart hade att få henne att markera apporterna. Det finns inget av det nu! Noggrant går hon i spårkärnan, lite väl lugnt ibland kan man tycka, och apporterna plockar hon upp för utbyte av godis.

Axa startade sitt spår med att virra iväg åt sidan, men jag väntade ut henne och då fann hon spåret och tuffade iväg. De första tre apporterna plockade hon upp och visade för mig. Ett par svampplockare distraherade henne sedan, och de fick en rejäl utskällning av henne! Jag satte henne på spåret igen och då brydde hon sig inte om dem längre utan spårade vidare, trots att mitt spår måste ha gått precis där svampplockarna letade efter svamp. Resten gick i en väldig fart! Jag gjorde vad jag kunde för att hålla igen henne, men det var inte så lätt alla gånger. Hon slog en hel del i spåret och det gjorde att hon missade några apporter. Mot slutet blev hon lite trött också, hon brukar inte gå så långa spår. Men spårglädjen var det inget fel på!

   Lydnad med Axa

Framåt kvällen åkte Axa och jag en sväng till klubben och tränade. Vi var helt själva, tydligen har folk annat för sig på söndagskvällen?! Vi hade det riktigt kul, tränade både hindret, rutan, fria följet och inkallningen. Axa var riktigt med på noterna! Efter tjugo minuter satte vi oss och vilade lite.

Efter paus avslutade vi med hinderhoppning igen och sedan gick vi över och lattjade lite på agilitybanan. Det är en väldigt främmande plats för Axa, nästan aldrig har vi varit där. Med hjälp av bollen så fick jag henne både upp på A-hindret och den där långa spången (nu ryser alla agilityfans, men jag vet inte vad den heter)! Hon gick till och med in i tunneln och hämtade bollen, efter att frustrerat försökt tugga sig in från sidan för att hämta den!

Egentligen borde vi försöka gå en agilitykurs, Axa och jag, bara för att öka hennes självförtroende. Hon var SÅ mallig när hon klarat ut både höjderna och tunneln!

28 aug

Dags för torsdagsträning igen! Veckorna går trots allt ganska fort! Idag var det jag med Axa-Flaxa, Lisbeth med Zack, Anki med Täppas och Gunilla med Tindra.

Vi turades om att kommendera varandra i olika moment. Jag ville ju bli kommenderad i fritt följ till en början - och Axa bar sig väldigt konstigt åt under fria följet! Fjärran var den koncentration som hon visade upp under kursen i tisdags! Det var sega sättanden, släpanden, hopp och studs under språngmarschen och alltför långt ut från min sida bitvis. Dessutom har min intensiva träning av vänsterhalter och vänstersvängar gjort att hon tror att det alltid är det som gäller - och en gång blev det riktigt dråpligt när jag gjorde höger halt när Axa gjorde vänster halt! Jag tar inte så allvarligt på det för nu var det länge sen det här gänget samlades och Axa kände nog att jag var annorlunda idag. Lite trött och sliten efter en jobbig period på jobbet och inte hundraprocentigt fokuserad. Som alltid när jag är otydlig och hon blir osäker på mig så provar hon att göra det som hon vet brukar göra mig mest imponerad!

Vidare gjorde vi både apportering, inkallning och rutan med kommendering. Axa var säker på rutan - jag provade att skicka henne från olika håll och det var inga problem. Efter tips så provade jag till och med att sätta henne på långt avstånd, ställa mig ca fem meter bredvid rutan, och sedan kommendera "rutan". När hon då direkt rusade in och ställde sig i rutan så fick jag ju bekräftelse på att hon förstått vad rutan är för något, och dessutom möjlighet att snabbt kunna belöna henne!

I inkallningen gjorde Axa några acceptabla ställanden, något till och med riktigt bra! Kraftigt dubbelkommando från mig än så länge - men det är ju så långt vi kommit.

Vi avslutade med hopp över hinder och platsliggning. Båda momenten gick alldeles utmärkt för Axas del och jag var så nöjd med henne! Visst måste vi befästa sättandet på andra sidan hindret bättre - men det kommer! Under den dolda platsliggningen gick jag fram en gång och belönade henne för att sedan gå tillbaka och gömma mig. Hon låg så stilla och fint hela tiden - och det beteendet är jag ju mycket mån om att få behålla!

Lennart och Meja var ute i flera timmar och letade svamp när vi var iväg till klubben och tränade. Lyxig kvalitétstid med bara min husse, tycker Meja! Och jag vet att husse uppskattar det lika mycket som Meja, trots att kantarellskörden blev förhållandevis mager!

26 aug

Regnet hällde ner hela eftermiddagen, och det kändes ju lite dystert med tanke på att det var kursdags för Axa och mig igen. Igår minsann sken solen hela kvällen och då tog jag en långpromenad med hundarna - kunde det inte fått vara vackert idag också!

Jag gick in på min favoritsajt vad gäller väder: www.yr.no. De lovade att regnet skulle sluta mellan 18 och 19, och tamejtusan om det inte stämde! När Axa och jag flängde in vid Valla fritidsområde, stressade och försenade, så kunde vi till och med ana en sol bakom molnen! Vädersajten www.yr.no kan varmt rekommenderas! Säkrare prognoser än SMHI. De kan sina saker i Norge!

Axa och jag valde att få hjälp med fria följet idag. Jag fick många bra tips och tankeställare av Anders. Hans tankar kring uthållighet, belöning och hundens förväntan gav mig en hel del att tänka på.  Likaså hur jag själv går, och hur jag kan hjälpa Axa genom att alltid ta samma ben vid vänster halt och vänster om marsch. Det var nyttigt att lyssna när andra fick råd också. Som vanligt blir man väldigt sugen på att träna och lovar sig själv att till nästa gång ska vi ha lärt oss massor! Det är synd att sådant som vardagens sysslor och arbetets möda ska behöva ta tid från viktiga saker som hundträning!

Efter kursen gick Maria och jag en sväng så att våra pudlar fick rasta sig och busa riktigt mycket. Det är något speciellt att se samma ras leka. Både Ludvig, Elvira och Axa ångade på i full fart, jagade varandra, gjorde pudelpiruetter och mjuka kullerbyttor när de sprang omkull varandra.

23 aug

   Dessa frötider!

Idag tog vi en riktig slapparedag! Så skönt att dra sig länge på morgonen och inte göra sig någon brådska! Det är ju inte varje helg som ser ut så, precis!

Det är klart att det blev lite svampletande idag också! Man måste ju passa på, säsongen är kort, och finns det något härligare än att gå och strosa i skogen och se hundarna springa över stock och sten?

Det var bara det att det blev en hel del springande i kardborresnår och andra fröställningar som gärna tog tillfället i akt att sätta sig i hundarnas päls! Så när vi kom hem så hade jag minst lika mycket jobb med att borsta hundarnas pälsar som Lennart hade att rensa svampskörden! Kardborrar och frön satt överallt i pälsarna! Plötsligt så längtade jag väldig efter en korthårig ras!

Meja fick en genomborstning. Hon skulle behöva en genomklippning också, eventuellt kan det bli av i morgon? Hon är SÅ långhårig just nu! Väldigt söt i lurvet i  och för sig, men det blir lite mycket päls att ta hand om i min smak!

Axa fick en borstning och så rakning av nos, tassar, öron och svans. Hennes tassar har jag fuskat med ett par veckor och inte klippt, och hjälp så pälsen växt! Det måste vara minst en centimeter var 10:e dag som hennes päls växer! Inte konstigt jag tycker att jag inte gör annat än klipper och klipper på den damen!

Kardborrebeståndet som jag samlade upp i en kasse efteråt var STOR!

22 aug

Idag flexade jag ut grymt tidigt från jobbet, flydde från datorer och papper och rusade hem till hundarna. Snabbt bytte Lennart och jag om till oömma kläder och tog bilen ut i skogen med hundarna för att leta efter svamp. Äntligen var det lite sol, och den värmde skönt!

Det var inte så jättegott om svamp där vi gick. Lite kantareller, några Karl Johan-svampar och stolt fjällskivling hittade vi. Eftersom det var lite ont om läckerheterna så gick vi längre och längre in i skogen, båda två med blicken i marken, ivrigt sökande mera svamp. Hundarna sprang mellan oss och gjorde sitt bästa för att vi inte skulle komma ifrån varandra.

Efter ett par timmar så tyckte vi att det var dags att vända. Det var bara det att det plötsligt kändes lite svårt att rekognosera hur vi skulle gå. Alla träd såg plötsligt likadana ut, ingenstans kunde vi se ett särdrag i naturen som gjorde att vi kunde ta ut riktningen. Om vi håller oss till någorlunda kända marker så brukar Meja kunna visa vägen till bilen, men det vågade vi inte lita på idag. Vi gick och gick, och till slut kom vi ut på en liten skogsväg. Efter diverse diskussioner om vilket håll vi skulle gå, så valde vi till slut ett håll.

Så småningom efter en lång vandring på vägen så kom vi till en liten gård. Där bodde våra räddande änglar! När de hörde vår belägenhet så ruskade de på huvudena och sa att vi hade en lång vandring framför oss tillbaka. Minst en mil! Och vips hade de fått fram bilen och skjutsade oss på olika vägar tillbaka till vår bil! Gissa om vi var tacksamma! Mörka moln hade tornat upp sig på himlen och så fort vi satt oss i bilen så började det spöregna!

Både hundarna och vi kommer att sova väldigt gott i natt!

21 aug

   Lottningsmöte

I måndags var det lottningsmöte till Stångebroslaget som äger rum på Linköpings brukshundsklubb den 6-7 september. Efter lottning så hjälptes vi tävlingssekreterare åt att mata in alla uppgifter om deltagare och reserver i datorn. Så nu börjar mitt första uppdrag som tävlingssekreterare. Det är alltid spännande att göra något som man inte gjort förut, och efter den här tävlingen kanske jag kommer att känna mig lite mer varm i kläderna. Skönt att börja med en tävling som är så stor att det krävs flera tävlingssekreterare - då har man alltid någon att fråga om det kör ihop sig!

   Kurs

I onsdags började Axa och jag en kurs för Anders Svensson; "Tävlingslydnad klass I - Elit". Det var länge sedan vi gick någon kurs nu, så det ska bli kul att få en massa input! Träningen blir ju lite mera målinriktad när man har "läxor" som ska göras!

Vi fick börja med en kommendering i fritt följ för att se var vi låg någonstans i lydnaden, och utifrån det ska vi sedan delas in i grupper. Efter det var det enskild träning då Anders och Heléne gick runt och hjälpte till och gav tips och råd. Det blir nog jättebra, det där!

   Torsdagsträning

Ikväll var Axa och jag på klubben och tränade tillsammans med Gunnel och hennes welsh corgi-tik Anja. Vi turades om att kommendera varandra. För övrigt tränade Axa och jag främst rutan, hindret och positioner. Hindret var no problemas, måste nöta in sättandet på andra sidan lite bättre bara. Rutan gick också bra, jag skickade henne från olika håll och ibland från ganska stora avstånd. Jag lade en leksak i rutan ibland som omväxling för att förhoppningsvis nöta in den placering jag vill ha.

Avslutningsvis fika med uppflyttningstårta (grattis till Ann och Vilda som blev uppflyttade till högre spår i lördags! ).

Och i morgon är det fredag - det ska bli riktigt skönt med en helg!

16 aug

Jaha, idag blev det en tidig morgon! Trots lördag som brukar innebära skön sovmorgon så var det tidig uppstigning för min del. Spårläggning till högre spår tävlingen på Linköpings brukshundsklubb var det som gällde.

"Mitt" ekipage gick ut spåret och tog det på 22 minuter. En apport missad. Det var en schäfer - och det var en fröjd att se henne i upptaget och när hon ångade iväg! Det är något speciellt att se schäfrar spåra, de är liksom gjorda för det!

Jag stannade kvar under hela tävlingen och tittade. Härligt att se uppletandet och lydnaden - så duktiga hundar! Speciellt roligt var det att se Lisa med sin sheltie Oliver som fixade uppflyttning till elit. Grattis! Ni var så duktiga - full pott på spår och upptag, jättefint uppletande och en superlydnad (Oliver är ju SLCH)!

   Viltspår och personspår

Lennart tillbringade förmiddagen i svampskogen med hundarna och plockade med sig en hel del kantareller hem. Mums! När så jag kom hem så tog han bilen och åkte ut och lade ett viltspår åt Meja. Fyra timmar senare åkte vi ut i skogen. Jag lade ett personspår till Axa - på öppet fält med två vinklar som fortsatte upp i skog och tillbaka på fält igen - vinkel i skogen och tillbaka ut på fältet. Totalt var spåret ca 500 meter med fyra apporter och slutapport.

Meja tog sitt 600 meter långa spår på 14 minuter. Visserligen var det lätt terräng, men det var med fyra vinklar och ett bloduppehåll, så det måste man ju vara nöjd med! Jag satt så jag såg slutet, och fem minuter innan Meja dök upp så korsade en hare hennes spår. Det var inget som Meja brydde sig om. Och hon är så söt när hon stolt kommer till mig och visar upp klöven, bär den till bilen och skakar den lite för att sedan släppa den för belöning av husse! Den hunden har verkligen mitt hjärta i sitt våld!

Axas spår hade legat 40 minuter innan vi gick ut. Jag fick starta om henne, för hon vek direkt av åt sidan och styrde med annat, men efter omstart så ångade hon iväg. Klockrent tog hon samtliga vinklar, ringade visserligen lite i andra men tog de andra direkt! Lite dålig markering av apporterna idag, hon stannade vid dem men plockade inte upp dem. Några gånger så åkte nosen upp för att hon fått viltdoft i nosen och hon vek av åt sidan, men det såg jag lätt eftersom mina spår i gräset fortfarande syntes så jag kunde säga åt henne. Lite tveksamt känns det ändå att säga till henne, det är ju som att tala om för henne att matte har koll på spåret, och det här ska hon ju helst sköta helt självständigt! Nåväl i stora drag är jag nöjd med hennes spårande, själva spåret har hon full koll på (med lite väl hög nos ibland), men markeringen av apporterna kunde varit bättre. Det är en svår nöt att knäcka, för ibland så plockar hon upp apporterna andra gånger struntar hon i dem.

Efter denna trevliga eftermiddag/kväll då vi faktiskt slapp regnet trots att det regnade både innan och efter vi åkte ut i skogen, så åkte vi hem och lagade till min favoritmåltid just nu - färsk pasta med renskavsgryta med färska kantareller! Mums!

14 aug

   Vi tränar vidare

Torsdagsträning på klubben. Det var Lisbeth med Zack, Gunnel med Rocky, jag och Axa som tränade. Jag bad om hjälp med kommendering i fria följet - och hjälp, då inser jag hur långt vi har kvar innan detta sitter någorlunda! Jag tränar ju så mycket själv, och då går det ju bra, omedvetet väljer man att göra svängar och halter när man har en fullt fokuserad hund! Men när Lisbeth kommenderade Axa och mig och jag bara hade att göra som hon sa så var det plötsligt väldigt svårt för Axa att hänga med! Jag blev väl lite tveksam i steget ibland också och det påverkade henne. Mycket mer kommendering behöver vi ha alltså! Fick tipset att göra många svängar för att vänja Axa vid att vad som helst kan hända i fria följet - och det är klart - den senaste tiden så har vi koncentrerat oss på att gå långa raksträckor och att göra snygga vänsterhalter på linjen. Det är vansinnigt nyttigt att träna ihop med andra och hjälpas åt med kommendering och annat! Man ser olika saker och framförallt är det nyttigt att någon kommenterar och kritiserar!

Vi hjälptes åt med fjärrdirigeringen också och båda stod vi nära våra hundar, men störningen att ha någon som stod bakom och vred på skylten var nyttig.

Positivt var att hinderhoppningen var klockren! Hon sätter sig lite snett på andra sidan ibland, men fuskar aldrig med återhoppet, och framförallt kommer hon ut så långt från hindret varje gång så hon har plats för ansats på tillbakavägen. Vi avslutade med en platsliggning i tre minuter (Zack körde sittande i grupp) och jag stod dold hela tiden. Det gick bra för alla hundarna och nöjda drog vi oss inomhus för en fika. Då fick vi tillfälle att sitta och njuta av alla valpar som var med på valpkursen! Å så söta! Det var bland andra en boxervalp, en kelpievalp,  en cavaliervalp, en bordercollievalp och en newfoundlandvalp.

Under tiden som Axa och jag var på klubben så var Lennart och Meja ute och letade svamp. Svamplyckan blev inte stor, men Meja tyckte inte att det gjorde ett dugg. Husse hade ju köttbullar med sig och aktiverade henne i skogen! Och köttbullar är mycket godare än svamp om man frågar Meja!

13 aug

Ikväll gick det bättre med hindret! Jag åkte en sväng med Axa till klubben igen, men först genrep i högrespåret för på lördag är det ju dags för tävlingen. Jag tog bort snitslarna, så nu måste jag komma ihåg vilken väg jag ska gå! Vi hade tur med vädret. Åskan mullrade och vi omringades av svarta moln både i spårskogen och på klubben, men regnet hade den goda smaken att vänta med att falla tills vi kommit hem igen.

Hindret ja! Axa hoppade fint utan att jag visat bollen först! Yes! Klart vi busade efteråt, men det är viktigt för min trygghet att veta att hon hoppar på kommando och inte bara för att det ska lekas. Hoppas nu att det håller i sig! Vi tränade lite fritt följ, framförgående och rutan också. I närheten av oss tränade en hund skall, det var en hel del skällande från agilitybanan och någonstans sköts det en himla massa skott - men Axa fokuserade bra hela tiden! Hon är verkligen kul att träna med och försöker hela tiden att göra som jag vill. Det var bara när en häst travade förbi på vägen som jag tyckte det var bäst att koppla henne.

12 aug

   Regn, regn, regn

Nu är jag hjärtligt trött på vädret! Augusti ska vara ljumma kvällar med syrsor som spelar och STOR vacker augustimåne. Kvällar när man inte vill gå in och lägga sig för att det är så mysigt att gå ute i trädgården och skrota eller på långa promenader med hundarna. Istället är det blött, lerigt och regnigt! Fy! Det enda positiva är att det kan bli en hel del svamp.

   Bad och klipp

I söndags regnade det tröstlöst hela dagen. Jag passade på att bada båda hundarna och ge dem nytt fästingmedel. Det är grymt mycket fästingar ute just nu, jag plockar mängder av krypande fästingar på dem varje dag!

Jag klippte Axa också, och testade en teknik som jag läst mig till på nätet. Det blev väldigt tajt på huvudet, - lite för skalad i min smak – men håret växer ju som ogräs så det går snart att fixa till det som jag vill ha det.

   Lydnadsträning

På måndagskvällen så åkte Axa och jag till klubben och tränade. Men först en tur till spårskogen där vi återigen promenerade spåret som jag ska lägga på tävlingen. Vi hade tur med vädret. Det började regna när vi var färdiga i spårskogen och regnade tills vi klev ur bilen vid klubben, då blev det uppehåll.

Mycket hopp över hinder blev det, och det kan inte tränas nog! Lek och tjosan gäller, för så fort jag stramar upp mig så börjar hon att tveka. Vi provade olika höjder, avstånd, kast med boll innan hon hoppat, när hon hoppade och när hon satt sig på andra sidan.

Fria följet börjar verkligen arta sig, vi kan gå långa sträckor nu när hon har fokus på mig. Uthålligheten måste tränas ytterligare, men vi är helt klart på rätt väg där! Mycket finns kvar att göra i svängar och halter, men även där ser jag framsteg.

Vi testade på rutan och apporteringen också. Apporten attackeras när jag slänger ut den (startar väl jaktlusten hos henne), men idag lade jag ut den och då hämtade hon den fint. Hon kan sitta LÄNGE med apporten stilla i munnen när jag ger henne den vid min sida, men ”vobblar” med den när hon hämtat den.

Rutan gick lite si och så, hon hade lite svårt att hamna rätt. Men efter ett par skick gick det bättre och hon placerade sig i mitten. Träna, träna!

   Inomhusträning

Regnet hällde ner ikväll och hundarna och jag fick en riktigt blöt promenad i skogen. Inte för att det bekom vovvarna, de busade som aldrig förr. Meja såg lite kul ut i sin regnoverall när hon kampades med Axa. Hon hatar overallen, och tycker det är pest när jag sätter på den, men glömmer lika fort av att hon har den på sig när vi kommer ut. Likaså ogillar hon regn, men när hon gått en bit så glömmer hon även det!

Det fick bli lite inomhusträning i köket p g a regnet. Axa fick träna positioner och att stå på pallen och flytta bakbenen runt, runt. Meja fick också träna med pallen (fast hon slår fortfarande bara på den), och "backa"-träning. Dessutom en gemensam fjärrdirigering - men det var inte så smart upptäckte jag. När Meja lade sig snabbt och var värd ett klick, så lade sig Axa segt och vise versa. Så även det fick jag dela på.

9 aug

   Vildsvinsafari!

Vi beslutade oss för att åka ut till vårt favoritsvampställe på eftermiddagen idag för att se om kantarellerna har kommit upp där. När vi närmade oss så stod dessa utmed vägen!

Tur att jag hade kameran med mig! Och vilken tur att vi sitter i bilen, sa jag till Lennart. Vi åkte några hundra meter bort och ställde bilen och gick in i skogen till vårt svampställe. Det var röjt i skogen och stora skogsmaskiner hade gått fram där, så vårt svampställe var ett minne blott!

DÅ BRAKADE DET TILL I SKOGEN!!! Och där stod ett vildsvin, kanske 15 meter ifrån oss, och jag hörde att det fanns fler vildsvin i närheten. Å så glad jag var att hundarna var kopplade! Vi fick lite småbråttom tillbaka till bilen, kan jag säga! Och jag slängde hela tiden blickar över axeln eftersom jag hört hur oerhört snabba vildsvinen kan vara när de vill.

Nu när jag tittar på bilderna efteråt så kan jag ju tycka att de var riktigt söta. Och det var nog inga fullvuxna vildsvin, förmodligen årsgamla djur som stötts ut ur flocken för att nya kultingar ska födas. Tänk att vi fick se några av dem till slut, vi ser ju så ofta spåren efter dem men eftersom de är mest aktiva på natten så brukar de vara svåra att få syn på.

Vi beslutade oss för att åka till vårt näst bästa svampställe och se om vi skulle hitta något där. Men det stod bilar lite här och var utmed "vår" svampskog så vi åkte vidare till ett nytt ställe. Där fick vi se denna stora svarta huggorm...

... och ingen svamp hittade vi! Tur att vi hittade svamp igår kväll för idag ska vi festa på viltskavsgryta med färska kantareller!

När det började regna så gav vi upp och åkte hem igen.

Vildsvin börjar bli väldigt vanligt, och det börjar bli vanligare och vanligare att vildsvin är inblandade i bilolyckor. Jag har en ganska färsk historia om hundar som blev dödade av vildsvin - så det känns onekligen lite obehagligt när man tänker på hur mycket vi vistas ute i skog och mark hela tiden!

8 aug

Äntligen fredag! (Säger jag som arbetat tre dagar den här veckan! )

Lennart och hundarna hämtade upp mig utanför jobbet vid arbetsdagens slut och så drog vi iväg till spårskogen. Vädret såg nämligen smått hoppfullt ut på eftermiddagen - regntunga skyar men inget regn. Fika hade vi med oss.

Jag gick ut spåret - 1200 meter med 7 apporter + slutapport. (Måste ju träna till spårtävlingen när jag ska vara spårläggare!) Precis när jag lagt slutapporten och promenerade tillbaka till bilen så kom en störtskur av regn! Surt! Vi passade på att fika under spårets liggetid, och regnet avtog ganska snart till ett stilla duggregn.

Jag funderade lite på hur vädret skulle påverka möjligheten för hundarna att spåra. Jag har hört att det kan bli mycket svårspårat vid häftigt regn. Men det var ju bara att prova! Axa fick börja och fick gå ut i upptagsrutan med Lennart som förare. Jag gick efter med Meja i kopplet och passade på att riktigt memorera miljön.

Även idag tog Axa upptaget fint. Hon bakspårade en bit men vände sedan åt rätt håll! Duktig tös! Jag är fascinerad eftersom detta är något som vi aldrig tränat! Hon fick spåra fram till tredje apporten, och markerade apporterna fint! Hon gjorde lite avvikelser ibland i spåret och ställde sig någon gång och tittade konfunderat bakåt mot Meja och mig, så kanske var det svårare för henne i och med regnet. Men Lennart väntade bara ut henne, och så småningom spårade hon vidare.

Fjärde till sjätte apporten fick Meja spåra. Takten blev betydligt lugnare, Meja begrundade verkligen spåret. Även hon gjorde sina små avvikelser, men återkom snart till spåret och hittade sina apporter.

Sista sträckan fick Axa spåra, och nu höll jag i linan. Hon var trött då, men spårade fint sista biten. Duktig tös!

Så fort spåret var taget så tilltog regnet igen och vi blev rejält blöta på tillbakavägen till bilen. Och med oss hade vi en halv systempåse med kantareller! Yes! De poppar upp nu, de gula!

7 aug

Nu är min sommarsemester slut och jag har jobbat några dagar. Jag försöker att inte tänka på att det är 11 månader till nästa semester! Nåja, det har varit en skön ledighet med bra väder!

Ikväll åkte Axa och jag till klubben och tränade. Med var Lisbeth med Zack och Lena med vita pumin Evita. Vi ställde upp fyra rutor på plan för största variation för hundarna, och det var nyttigt för dem att bli skickade till olika. Axa och jag har inte tränat rutan mycket i sommar, men hon kom ihåg bra ändå! Lite hade vi tappat - hon ville hamna på vänstra linjen ibland - men det ska vi nog snart fräscha upp!

Vi provade på det mesta i Lkl2. Fria följet gick fint (vänsterhalt och vänstersväng går bättre och bättre), likaså hopp över hinder (höjden var lika med hennes mankhöjd). Fjärrdirigeringen från nära håll (ca 2 meter) gick superbra, apporteringen också om man bortser från att hon fick ett återfall av "apportattack". Lite vobblande med apporten när hon satte sig bredvid mig också! Jag lade ut apporten från lite närmare håll och då höll hon den fast och fint när hon kom tillbaka. Hm! Måste komma ihåg att prova med att inte titta på henne vid återgången, kanske kan det göra skillnad? Vi gjorde ett par inkallningar också och i ställandet ger jag ett kraftigt handtecken och kastar bollen. Jag har valt att gå ut på väldigt långt avstånd när jag kallar in för att få upp farten ordentligt. Det verkar hjälpa, hon har full fart mot mig, eller också beror det på att hon tycker det är kul att stanna eftersom det kommer en boll farande?

Det var många ekipage igång och tränade ikväll och vi gjorde en platsliggning tillsammans med dem. Jag gick och gömde mig och såg i skvallerspegeln att Axa låg alldeles stilla och väntade. Efter en och en halv minut så klev jag fram och stod resten av tiden så att hon såg mig.

Härligt att vara på G med träning igen! Det var kvavt ikväll och regnet hängde i luften. Axa påverkades lite och drack en hel del vatten - men hon var pigg och arbetsglad hela tiden!

Under tiden som Axa och jag var på klubben så passade Lennart och Meja på att gå ut och leta svamp. De hade tyvärr ingen svamplycka idag. Men nu har det ju regnat en del och mer ska det bli, så snart kanske vi kan hitta lite av skogens guld?!

4 aug

Idag har jag hälsat på hemma hos Maria och Kennel Dag och Natt! Gissa om jag blev valpsjuk! Marias silverfärgade storpudel Elvira har sexveckorsvalpar, 7 stycken alldeles underbara små knyten! Knyten förresten - de var mera som små racertroll över golven - bet i allt och undersökte allt, lekte med varandra och pussades med oss! Redan små personligheter, där fanns både den lugna, den vilda osv. Det syntes att de ska bli silverfärgade så småningom, ansikte och tassar gick redan i grå nyanser.

Å, egentligen borde man väl inte åka och titta på valpar! Det värkte i valptarmen och jag kunde ha tagit med mig varenda en hem till mig. Att de var lika gamla som Axa var när jag såg henne för första gången gjorde mig ju inte mindre kär! Jag kunde knappt slita mig från dem!

Gå in på Kennel Dag och Natt om du vill se läckra bilder på valparna! Eftersom det spöregnade idag så blev vi ju inomhus hela tiden, och det blev svårt för mig att fotografera dem.

Gissa om jag blev grundligt undersökt och avnosad av Meja och Axa när jag kom hem!

   Annars?

Marie och Leida var hos mig på förmiddagen och jag friserade Leida innan vi tog ut hundarna i ösregnet så de fick busa. Leida blir två år gammal i dagarna, och det märks på hennes päls som inte alls är så mjuk och flygig längre. Det gjorde att det var lite lättare att klippa henne och hon blev så lik Meja efteråt så det var svårt att se skillnad på dem när vi skulle koppla dem efter promenaden! Nåja, Meja är lite "stadigare" i kroppskonturen, kanske!

Meja fick gå ett viltspår i söndags som lades på lördagskvällen. Det var visst lite svårt på ett kalhygge där mycket av lukten dunstat men annars klarade hon spåret galant.

Jag har tränat korta pass lydnad med hundarna på promenaderna. Axa och jag har jobbat vidare på fria följet - både att kunna koncentrera sig längre raksträckor och att klara av dessa svängar och halter. Inkallande med ställande, apporteringen och framförgåendet har vi också tränat. Jag ser framsteg trots att vi mer eller mindre "vilat oss i form" under semestern! Men det är en hel del kvar innan momenten känns klara!

Tillbaka