Tillbaka

29 juni

Bekvämt bakåtlutande i var sin stol satt Lennart och jag denna sköna junikväll på altanen och läste i våra semesterdeckare. Meja låg och vilade på plattgången som idag var den plats som erbjöd mest svalka. Då plötsligt kommer en granne med sin lilla goldenvalp "Turbo" förbi och hälsar på. En sådan liten goding, 10 veckor gammal! Alldeles fullkomligt underbart bedårande! Meja blev väldigt fascinerad, och vi släppte in Turbo i vår trädgård så att de fick bekanta sig. Riktigt kul var det att se hur försiktig Meja var med den lilla valpen, och hur tydlig Turbo var i sina "jag-är-ju-bara-en-liten-valp"-signaler.

"Jag gömmer mig under den här stora rumpan, för den här hunden är allt lite läskig!"

Å denna förtjusande lilla valpmage! Meja undersöker den nya besökaren.

"Jag tror nog att jag vågar leka med dig! Du verkar ju rätt så snäll!"

"Voff, voff! Kom igen, lek med mig!"

"Kom igen! Jag är jätteleksugen!"

"Hm, matte, jag måste nog undersöka den här lilla varelsen närmare! Att den vill och kan leka är ju tydligt!"

"Okey, lillgrabben, kom igen! Jag ska lära dig allt jag kan!"

"Och jag kan visa alla mina vassa valptänder!"

"Och jag kan använda mina tänder också, må du tro!"

Meja tittade långt efter Turbo när de spatserade iväg. En kul lekkompis som hon förhoppningsvis får chans att träffa fler gånger. Och Turbo i sin tur kommer nog att sova väldigt gott i natt!

28 juni

STORA PÄLSVÅRDARDAGEN

Jag hade nog tänkt att vänta tills löpet var över - men idag stod jag inte ut längre med Mejas otvättade päls! Fram med nytt schampo och balsam - milt schampo och minkoljebalsam - inhandlat på nätet, på Parma. Det var en lisa att få henne riktigt ren och välluktande och pälsen skimrade som guld efteråt. All sunkig löpdoft försvann - i alla fall för ett tag! Jag tror nog att Meja också tyckte att det var skönt att bli rejält ompysslad!

Efter att Meja fått självtorka så tog jag mig an uppgiften att klippa pälsen, som blivit väldigt tjock. Inhandlade för ett tag sen en Oster klippmaskin med två skär, och den kom väl till pass på öron, hals och kinder samt under tassarna. Hon blev riktigt fin, och jag blev för en gångs skull nöjd med klippningen. Jag tror att hon minskade tre storlekar på kuppen! Jag blir modigare och modigare med saxen för varje gång jag klipper henne!

Höglöpet är över för den här gången - hon var hos morfar under de dagarna - men hon är fortfarande väldigt trött och stillsam vår lilla Meja-tjeja. Vi behandlar henne därefter, hon behöver lite extra omtänksamhet när hon mår så här. Det vet man väl vad det innebär med PMS!

REFERAT FRÅN RIGA - 25-27 JUNI

Familjen har varit på en kort semester till Riga. Meja fick, som sagt, stanna hos "superhusse", morfar, under tiden. Lite dålig timing, att hon skulle vara där under höglöpsdagarna, men ibland är sådant svårt att planera! Vi flög från Skavsta och hamnade, på bara en timmes restid, i en helt annan kultur. Det var som att flyttas tillbaka rejält i tiden, eller kanske snarare som att gå omkring i en miljö som hade sett sina bättre dagar! Många hus i Riga var i riktigt dåligt skick, en del helt fallfärdiga och hjälpligt uppstöttade. Blandat med dessa hus fanns också nyrenoverade lyxiga kåkar. Människorna var öppna och trevliga, men det var lite jobbigt att se att många av dem hade det påvert. Framför allt märktes det på tänder och kläder.

Spår från den gamla öststatstiden fanns ju fortfarande. Det märktes bl.a. när man gick i affärer. Här fanns folk till allt, någon vaktade en när man tittade på kläder, någon stod vakt vid provhytterna, och i kassan gick det åt minst tre personer för att ta betalt och få ner ett klädesplagg i en kasse.

Vi stannade i tre dagar. Vi hade 28 grader varmt och sol, rena medelhavsklimatet. En av dagarna tog vi en taxi till Jurmala (gammalt semesterparadis för ryssar) och låg hela dagen på den enorma stranden och solade och badade. I övrigt strosade vi omkring i Riga och upplevde stan. Det var väldigt kul att sitta på caféer och studera människor som gick förbi. Kort sagt en härlig semestertripp!

24 juni

MIDSOMMAR...

... firades sedvanligt i sommarstugan med släkten. Vi hade sådan tur med vädret, inte en droppe regn kom, och solen sken mestadels! Barnen badade och vi åt sill, färskpotatis, nubbe och grillade på kvällen.

Midsommardans kring stången förstås, och midsommartårta avnjöts på plats.

Meja stormtrivs när det är så många barn och vuxna samlade. Alltid finns det någon som ger sig tid att kela med henne. Det är bara det att det pågående löpet gör henne väldigt trött och hängig, och hon låg mestadels och sov i skuggan. Inte ens när barnen spelade strandtennis så kunde hon förmå sig att vara med och springa runt för att försöka få tag i bollen! Hon är verkligen en helt annan hund under löpen.

För säkerhets skull fick hon hela tiden vara kopplad i en lina. Det finns många hundar runt om i stugorna, och vi ville ju ha lite koll på henne ifall någon charmör skulle komma på besök! Även om hon aldrig visat några tendenser till det så kan det ju hända att hon själv skulle vilja gå på friarstråt också!

17 juni

Vi åkte till kusten idag, till sommarstugan, till vilan och till avkopplingen. Så skönt att komma ifrån vardagen och bara vara. Meja tyckte också det var skönt att kunna gå och skrota som hon ville bland blåbärsris och lingonsnår - utan koppel -  trots att hon löper.

Lite extra "vaktig" är hon - ekorrar och andra djur fick hålla sig på behörigt avstånd från stugan!

Vi tog några sköna promenader i de vackra omgivningarna. På kvällen så grillade vi ihop  med superhusse och supermatte. Kort sagt en skön lördag!

Kaprifolen blommar, och doftar ljuvligt!

I morgon är det EFIT-dag! Hoppas att det blir läge för en båttur och några skärgårdsbilder!

16 juni

Meja löper sen i torsdags, och visst förändras livet en del. Inte så mycket än, men hon är lite tröttare och lite hungrigare. Jag har väntat på att löpet ska komma igång i några veckor nu.

Meja är ingen anhängare av den värme som är. Promenaderna anpassas efter det, kortare på dagen och en rejäl långpromenad när kvällssvalkan kommer. Hon ligger gärna under vinbärsbusken och spanar. Lite mera uppsikt får hon av familjen förstås, vi vill ju inte ha några ovälkomna friare på tomten!

Härom kvällen jagade hon iväg en ovälkommen gäst. En händelse som höll på att ta en ände med förskräckelse! En röd katt bestämde sig för att vår tomt var en alldeles utmärkt genomfartsled och spatserade helt oanande fram när Meja fick korn på den. Snabbare än någon hann reagera så hade Meja fått ett grepp om den stackars katten! Den fräste förskräckt och lyckades (tack och lov) oskadad ta sig loss och smet ut genom våra staketspjälor!

Hm, det hade inte varit så näpet att behöva ringa på hos kattägaren och säga "Ursäkta, men min hund har bitit ihjäl er katt!", så vi drog en lättnadens suck här hemma, kan jag säga! Katten stod efter attacken utanför vårt staket och fräste ilsket åt Meja, som i sin tur - på terriers vis - hade svårt att släppa incidenten på mycket länge. Katten kommer i vilket fall som helst att välja en annan genväg fortsättningsvis!

Dagen efter träffade jag en granne med sin jack russel, och hon berättade att "kan du tänka dig, igår kväll när jag var ute och gick med hunden, så var det plötsligt en röd katt som flög på min hund! Två gånger fick jag ta bort katten innan den gav med sig!"

Hm, tänkte jag. Är nog Mejas fel! Katten ville väl hämnas!

11 juni

IDAG HAR VI LYDNADSTÄVLAT!

Varmt, varmt var det när Meja och jag åkte till Linköpings brukshundsklubb idag för att tävla. För en vecka sedan så lyckades jag göra en efteranmälan, kunde inte låta bli när nu Meja tycks skjuta lite på löpet den här gången.

Klas III och klass II startade, så det blev en lång väntan i skuggan innan det var vår tur. Jag hade sällskap av Mejas pappa: Geijes Paddy M'Kye och hans matte. Fina, fina Paddy som är tolv år gammal, men beter sig som en unghund! Det är så roligt att se hur lika de är! Meja har fått pappans utseende till stora delar, det är bara hans oslagbart röda färg som Meja inte har - än i alla fall. Den finns hos henne också under allt blont rufs!

Vi hade startnummer 6 idag. Platsliggningen och tandvisningen fick vi full pott på. Det var under fria följet som det verkligen strulade till sig! Vid första halten så lade sig Meja ner. Hm, min lilla gumma var verkligen med, och ville vara till lags idag, och tyckte väl att ligg är ju ännu bättre än sitt?! När vi sedan skulle avsluta fria följet med språngmarchen så löpte Meja plötsligt iväg mot läktaren. Något fångade hennes intresse däruppe! Sååå fria följet nollade vi!

Besviken blev jag ju, det ska jag erkänna. Men samtidigt så glad över att Meja verkligen var med mig idag, och gjorde övriga moment riktigt bra. Med tanke på den starka solen och höga värmen, så var hon pigg och alert. Och hundar är ju inga maskiner! Allt kan hända på plan! Kritik kan läsas under Aktiviteter; Lydnad.

Ett stort GRATTIS idag till Stina Thorée (Crazy About) och hennes wheaten Kerry, som fick ett förstapris och vann hela klass I!!! De var så duktiga!

10 juni

...och, ja, Meja tittade nästan lite konstigt på oss när vi för en gångs skull tog sovmorgon och inte hastade upp tidigt för en gångs skull. Det känns som om vi har haft uppbokat schema på helgerna sedan i början på mars, så det var riktigt skönt att ta det lugnt idag!

Lite promenader, lite pyssel i vår lilla trädgård och grill på kvällen förstås! Helt perfekt i den högsommarvärme som kommit helt plötsligt! Meja njöt av att ligga och spana vid favoritplatsen, under vinbärsbusken, och fick naturligtvis smaka resterna av grillköttet på kvällen.

Utegolvet skulle bevakas också, förstås! Igelkotten huserar tydligen därunder igen, mån tro den har ungar?

Torsdag

8 juni

LITE AGILITY, LITE LYDNAD

Varmt var det idag när vi åkte till brukshundsklubben, Meja och jag, för att träna lite på egen hand. Utrustad med vattenflaska, apport och träningsgodis så började vi med att gå en liten promenad, för att sedan prova lite hinder på agilitybanan.

Det var kul att se Meja ta sig an hindren. Trots att det var länge sen vi var på en agilitybana överhuvudtaget så var det tydligt att hon kom ihåg! A-hindret, balansen, däcket och hopphindren var inget problem! Slalompinnarna fick jag ju hjälpa henne med förstås, det har hon aldrig fått chans att lära sig ordentligt. "Platten", eller vad den heter, gav vi oss inte på.

Jag såg på anslagstavlan att en av samträningarna framöver ska vara "prova-på-agility". Kanske ska vi försöka vara med då!

Så småningom drog vi oss bort till de andra planerna och tränade lite lydnad. Det blev många vätskepauser i skuggan! Vi avbröt efter en liten stund. Det går ju inte att träna lång stund i denna väderlek!

Eftermiddagen och kvällen har Meja tillbringat ute vid sin favoritplats sommartid. Den skuggiga, sköna platsen under vår vinbärsbuske, där hon har full koll på folk som passerar.

6 juni

Idag var det sista gången på spårkursen för säsongen, och Lennart och jag åkte tidigt på morgonen till Ingegerds sommarställe för att ihop med henne, Lars-Olov och Mia lägga avslutningsspår till alla deltagarna.

Deltagarna dök upp något senare och fick ta sina spår, som var och en innehöll två träapporter och en tjurmuskel som slutapport. Vi lade spåren med lite olika svårighetsgrader beroende på om det var en nybörjare eller fortsättare som skulle ta spåren.

Meja fick också ett spår, och det var Lennart som tog det spåret med henne. Det gick väldigt bra, förutom en avstickare som Meja gjorde, för att kolla in ett grävlinggryt! På något sätt så trasslade hon sig sedan tillbaka i spåret och tog andra träapporten och tjurmuskeln!

Efter spårandet så blev det tipspromenad vid Ingegerds sommarhus. Vi grillade hamburgare, fikade och hade trevligt.

När spårdeltagarna hade åkt hem så fick kompisarna Dea, Hettie, Meja och Chinook äntligen tillfälle att rasa runt på tomten! De har så kul ihop, helt prestigelöst!

5 juni

EN TUR TILL OMBERG

Idag åkte hela familjen till Omberg för att gå en vandringsled. Det är tradition att vi gör det någon gång varje vår. Första gången vi gjorde det var Matilda så liten att hon satt i bärstol! När barnen var små var det en heldagstur, idag tog promenaden 4 timmar.

Det är så vackert på Omberg med bokskogarna! Vi började promenaden med att ta oss upp för branta backar, genom vacker bokskog till Hjässan. Jag började undra var konditionen tagit vägen - brukar det verkligen vara så här jobbigt? Meja däremot tyckte det var jättekul att få använda benmusklerna efter den långa bilresan, och sprang upp och ner, upp och ner, under tiden som vi andra segade oss upp.

Belöningen efter den branta stigningen är den vidunderliga utsikten över Vättern åt ena hållet och slätten med alla odlingarna och Tåkern åt andra hållet. Det var bra sikt idag, så vi såg ända till Hjo och Karlsborg.

Efter fika så fortsatte vi ner tills vi kom till dammen där alla grodor samlas på våren för parningslek. I år var vi ovanligt sena på vår tur, så vi såg bara resultatet - en himla massa grodyngel! Men en del år har vi hamnat mitt i kärleksakterna, och verkligen fått se upp var vi sätter fötterna!

Så småningom kom vi till Stocklycke vandrarhem. Där blev det pannkakor med sylt och grädde, och glass förstås - för det är tradition, sa barnen. Hm, vissa saker blir väldigt snabbt tradition! Meja fick smaka av glassen!

Via Stocklycke hamn fortsatte vi genom bokskogarna och kom så småningom till Ellen Keys Strand, där bilen stod parkerad.

En härlig dagstur!

4 juni

SAMTRÄNING OCH BESÖK HOS LISA

Eftersom sista tillfället för säsongen av lydnadsträningen på Östra hundskolan var förra söndagen, så passade Meja och jag på att åka till brukshundsklubben idag för att vara med på samträningen. Alltid kul att träffa lite nya hundar och nya människor!

Vi började med en gemensam platsliggning, och många av oss gick och gömde oss för hundarna. Vi gör alltid så på hundkursen, så jag var ganska trygg med att Meja skulle ligga kvar, men man vet ju aldrig med nya hundar omkring sig. En skvallerspegel var strategiskt placerad så att vi kunde se våra hundar. Meja låg helt stilla, med blicken riktad mot huset där jag gömt mig, hela tiden! Duktig flicka!

Sen körde var och en själva och instruktören Mats gick runt och hjälpte till och gav goda råd. På mina önskemål så körde han igenom 1:ans moment med mig under kommendering.

Meja gick väldigt bra i linförigheten och fria följet i början, som hon brukar, men sackade efter och gled ut ifrån mig efter ett tag - som hon brukar! Jag fick lite goda råd av Mats. Övriga moment går ju faktiskt väldigt bra, även om allt kunde ske lite snabbare. Men det tror jag att man alltid tycker!

Lite apportering körde vi också, fast med kampsnöret för jag hade ju glömt apporten hemma förstås! Jag kastade leksaken över hindret också, på skoj, och hon hoppade snabbt över och hämtade den och tillbaka och satte sig bredvid mig! Jättekul, tyckte hon att det var, och jätteduktig kände hon sig!

Besök hos Lisa...

... och hennes matte Ann-Sofie blev det på eftermiddagen. Meja pep av glädje när jag körde upp på deras gårdsplan!

Lisa är nu 11 månader, och jag häpnade över att nu har Meja och hon samma färg! Första gången jag träffade Lisa, då hon var en liten valp, så var hon röd som en irländsk terrier!

Det är alltid kul att betrakta deras hundspråk när de träffas! Lisa ålar, kryper, slår kullerbyttor i sin iver när de möts. Hon nafsar Meja kärvänligt i skägget och vet inte riktigt vad hon ska göra, så glad är hon. Och Meja är lika glad, men med den värdighet som anstår en wheatentik på 3 år så fräser hon och talar om för Lisa: "hallå, vem är det som bestämmer här egentligen!"

Ann-Sofie och jag startade promenaden ganska omgående för att vovvarna skulle få lite annat att tänka på. Det blev ett par timmar med bus och lek, med bara korta avbrott för vila. Oftast var det den lekfulla Lisa som startade leken genom att retsamt nafsa i Meja, men nästan lika ofta så var det Meja som startade tafattleken!

Och till sist en bild på när Sturefors slår Åtvidaberg med 3-2 i en mycket spännande match! Vi var där på kvällen och såg Division 3, som Matilda spelar i. Meja var med och hejade fram "syrran" och hennes lag!

2 juni

LUNCHPROMENAD MED TERRIERBUS

På "Mejas gata" bor en liten jack russel vid namn Bonnie. Idag träffade Meja och jag Bonnie och hennes matte på ängen, när vi var ute på vår lunchpromenad, och fortsatte då promenaden tillsammans. Bonnie och Meja har känt varandra sen de var små, det skiljer bara en månad på dem i ålder.

På neutral plats har de väldigt kul tillsammans och busar runt. Bonnies små korta ben trummar blixtsnabbt i marken när hon springer. Hon är som ett litet kvicksilver!

Vi lät dem springa ikapp på ängen, hoppa över hinder i skogen som Bonnies matte riggat upp och naturligtvis tigga godis på godisstenarna. Meja börjar i och för sig tycka att alla stenar i skogen kan duga som godisstenar - men nehej, där är jag orubblig! Det är matte som utser godisstenarna!

En igelkott...

... bor sedan många år på vår tomt. Ibland övervintrar den i vår kompost, ibland under vårt utegolv. Nu har den tagit sin tillflykt under några buskar på framsidan, och dit tar sig inte Meja utan uppsikt för vi har ett staket i vägen. Jag hade nog trott att den skulle föredra en annan tomt efter att vi skaffade hund, men nej vanans makt gör att den bor kvar! Meja är väldigt intresserad av hyresgästen - och kan ägna hur mycket tid som helst åt att stå på utegolvet och lyssna och krafsa! Några gånger har de haft närkontakt, och då rullar igelkotten ihop sig till en boll, och Meja sticker sig på taggarna.

Jag är inte så glad åt den där närkontakten! Meja skulle nog förr eller senare komma på ett sätt att vända på igelkotten när den ligger där ihoprullad. Dessutom har jag ju sett hur det "kryllar" av ohyra på den!

Grill...

...blev det på kvällen. Karrékotletter, hemgjord tzatziki och ugnsstekta rotsaker. Mumma! Så skönt nu att vara ledig i fyra dagar igen! Det borde vara så jämt, tycker jag.

Inför tredagars arbetsvecka åt folket!

1 juni

MUSMARODÖREN!

När jag skulle starta datorn idag så kunde jag inte fatta att inte musen fungerade. Fullkomligt stendöd! Jag drog ur och satte i "mussladden" i uttaget, men fortfarande inget liv. Men så upptäckte jag att sladden var nogsamt avtuggad! Den kära Meja hade, när jag var på jobbet, roat sig med att gnaga av sladden!

Datorn är bärbar, och jag hade glömt den på sängen. Och där hade hon legat och sovit och passat på att "smaka" lite på den där mojängen som matte använder alltför mycket! Datorn var som tur var inte kopplad till något eluttag!

Vi tog en långpromenad, och det kändes som att gå i ett växthus. Varmt och väldigt fuktigt. Mycket regn har kommit på sista tiden, så det var väldigt blött i markerna.

Vi tränade inget alls. Nej, vi bara gick där och skruttade, och njöt av tillvaron! Jag var fullkomligt utpumpad, efter gårdagens firande på jobbet av en blivande pensionär, och Meja var fullkomligt nöjd med att få undersöka varje doftfläck väldigt noga.

Juni månads kalenderbild togs på Åsvik den 27 maj. Jag tycker om den för att Meja och stenhällarna flyter ihop och har nästan samma färg.